Så byggs en stor webbplats - steg för steg
(2004-01-28)

När man ska bygga en stor webbplats är förarbetet och planeringen viktigare än något annat. Det är den här fasen du ska ge mest tid och resurser - det har du igen längre fram.
Ett webbprojekt kan naturligtvis drivas på många sätt, men här följer en grundläggande metod, som har testats och visat sig vara framgångsrik.


Av Henrik Arnstad, info@webbpennan.com
Henrik är webbutvecklare och journalist. Han driver det egna företaget Tricorder media.

I den första fasen, projektstarten, läggs de viktiga förutsättningarna för webbprojektet upp, till exempel budget och arbetsgrupp. Att bestämma ett webbprojekts budget handlar inte bara om pengar. Det handlar också om tid och energi. Hur stor del av ditt liv vill du eller din organisation lägga ner på webbplatsens produktion och sedan underhåll? Svaren ska styra det fortsatta arbetet.

Det kan låta självklart, men i praktiken tar sig de flesta vatten över huvudet. En sak som skiljer stora webbprojekt från små är att fler personer än en arbetar med webbplatsen. Ibland till och med flera grupper, om projektet är riktigt stort. Ett gott råd är att börja i mycket liten skala. En bra startbesättning är två personer:

Person 1: En innehållsansvarig (redaktör), vars jobb är att styra vad webbplatsen vill säga och till vem,

Person 2: En produktionsansvarig, vars jobb det är att styra all teknik och produktion.

TV-underhållaren Kristian Luuk brukar ge ett gott karriärråd: man bör söka sin motsats. Samma sak gäller för webbproduktioner. Den innehållsansvariga kan exempelvis vara visionär och lite av en drömmare, medan den produktionsvarige har starkare ansvarskänsla och är mer jordnära.

När behoven sedan utökas under senare delen av produktionen kommer fler yrkesgrupper in, framför allt tekniker och formgivare. Väx långsamt! Det viktiga är tydlighet i rollerna. Om ni börjar klampa in i varandras jobb uppstår konflikter och frustration. Typiskt är chefen som dessutom tror sig vara omedelbart ansvarig för varje del av produktionen. Resultatet är rädda och initiativlösa medarbetare.

Lär dig lita på de du arbetar med, särskilt underlydande. Saker och ting kanske inte utförs exakt som om du skulle ha gjort dem själv, men det kan bli bra ändå.

Bestäm målgrupper och deras behov
Vem ska besöka webbplatsen - och vad vill de ha svar på när de kommer? Att kunna ge ett exakt svar på dessa frågor är centralt i all webbproduktion, inte bara i stora projekt. Men ett stort projekt som missar dessa svar blir ett storstilat fiasko, som riskerar att hamna på Internetworlds årliga lista över Sveriges sämsta webbplatser.

Det går att hävda att målgruppstänkandet gäller all kommunikation. Men faktum är att det är ännu viktigare på webben. När du slår på teven hemma kan du låta information skölja över dig. När du surfar till en webbplats har du oftast ett specifikt ärende. Hur många hästkrafter har den nya Volvon? När går nästa tåg till Karlstad? Vad har Ericssons huvudkontor för telefonnummer? Vad kostar Liza Marklunds senaste roman?

- Problemet för SVT är att vår målgrupp är alla, men det är i praktiken omöjligt, säger Kristofer Samuelsson, projektledare SVT Webb. Varje webbplats på svt.se har därför sin egen målgrupp. För att nå dem använder vi olika ingångar och portaler, som i princip ska fungera för alla.

Definiera webbplatsens delar
Du har nu nått projektstartens sista del: att bestämma webbplatsens delar. Här är det dags att kalla in stormötet. Brainstormingen. Ta in tusen idéer, men säg överdrivet tydligt att de flesta idéerna inte kommer att användas. På så sätt undviker du prestigekonflikter senare.

För efteråt är det dags för stora idéslakten. Och då är det ingen stor projektgrupp som gäller längre. Ju färre personer som bestämmer här desto bättre. I urvalsarbetet kan en bra metodik vara till stor hjälp. MuSCoW bygger på att du delar upp innehåll i följande klasser:

  • Must have (Mu) - Sådant din webbplats måste innehålla för att överhuvudtaget fungera,
  • Should have (S) - Sådant din webbplats bör ha för att ha en rimlig chans i konkurrensen,
  • Could have (Co) - Innehåll som är extragodis, men som inte alls är nödvändigt,
  • Won't have (W) - Innehåll din webbplats absolut inte bör ha.

I början är det lätt att allt man kommer på hamnar i kategorierna "Must have" eller "Should have". Men tillåt inte det, utan var hård mot dig själv och projektgruppen. En viktig lärdom är att alltid tona ner planerna. Många funktioner, till exempel debattforum, har en enorm konkurrens på Internet. Då är det bättre att satsa på unikt innehåll.

Läs mer om MuSCoW på:
http://www.dsdm.org

Fortsättning följer
Detta var första delen i Webbpennans serie om hur man bygger en stor webbplats. Nästa artikel handlar om steg två och tre i projektarbetet: struktur och teknik. Därefter följer artiklar om form, produktionsstart, testning, premiär och vidareutveckling.


Texten uppdaterad 2004-08-12
info@webbpennan.se
Copyright© 2000-2006

Startsida
Skriva för webben
- Textredigering
- Skriv journalistiskt
- Skapa trovärdighet
- Skriv för handling
- Skriv för att hittas
- Mobilt internet
- Checklista
- Interaktiva exempel
Sök