Bättre bilder på webben - vad ska du ha bilden till?
(2004-02-03)

Det är att enkelt, snabbt och relativt billigt att publicera bilder på webben. Lite elakt kan man tycka att det ibland är väl enkelt. Många bilder på webbplatser och intranät är helt enkelt för dåliga.
Vill du få ordning på din publicering av bilder handlar det inte främst om Photoshop eller publiceringssystem, utan om att ta bilden på allvar.


Av Benke Carlsson, info@webbpennan.com
Benke är webbrådgivare och utbildare på Journalistgruppen.

Börja med att backa ett steg. Varför och hur använder du bilder idag? Är det för att "lätta upp formen", för att det "finns plats över" eller för att "det står så i manualen"? Ta ett steg tillbaka och diskutera vad de bilder du använder egentligen kommunicerar.

Många tänker på bilden först när texten är levererad: "Borde vi inte ha med en bild på honom eller henne?", "Vad tomt det känns", "Det skulle vara roligt med ett fotografi". Då är det ofta för sent. Och eftersom bra bilder kostar både tid och pengar är det lätt att ta första bästa genrebild eller arkivbild. Då är det ofta bättre att skippa det hela. Ett felaktigt bildval skymmer alltid budskapet.

Medvetna val bättre
Bilden är av tradition nedvärderad. Hur ofta har du till exempel hört en redaktör ursäkta sig med orden: "Jag hittade ingen annan text"? Du behöver bli mer medveten om vad valet av bild innebär för mottagaren. Välj inte slentrianmässigt utan nyttja bildens unika möjligheter. Bli nyfiken på den visuella kommunikationens kraft. Och ta med bilden från början i kommunikationen.

Börja med att utse en ansvarig för era bilder. Hon eller han ska se till att de kommer in tidigt i publiceringsprocessen. Gör det sedan till en vana att ständigt ifrågasätta era bildval. Därefter kan ni fundera kring vilka riktlinjer och policys som skulle kunna stödja det vardagliga arbetet. Riktlinjer och policys återkommer vi till i nästa artikel.

Några olika typer av bild
Ok, du vet vad bilden ska kommunicera. Dags att välja vilken typ av bild som passar i sammanhanget.

1. Fotografiet ligger ofta "nära" verkligheten. Det är ögonblickligt och talar till känslorna. Ett bra fotografi kan göra ett starkt inryck. Samtidigt har vi mindre kontroll över hur vi upplever ett fotografi eftersom vi tolkar dem utifrån våra egna känslor och erfarenheter. Aftonbladets webbplats är fylld med fotografier och intressanta bildreportage. Den är också ett exempel på där bilden ibland försvinner bland all reklam och alla banners.
www.aftonbladet.se

Läkare utan gränsers webbplats använder fint dokumentärt fotografi. Bildreportagen är en del i arbetet att uppmärksamma och vittna om konflikter i världen.
www.lakareutangranser.se

2. Grafik är bra för att förklara utveckling, samband och skeenden. Den kan beskriva sådant som är svårt att visualisera med text och bild. På nätet kan grafiken göras interaktiv. Det är ett spännande sätt att berätta där läsaren själv kan fördjupa sig och "gå in i material". Samtidigt krävs mer kunskap ju mer avancerad grafiken är. Flera webbtidningar är bra på att utnyttja interaktiv grafik.

För grafik- och tabellfreak är ett besök på www.scb.se att rekommendera.
www.scb.se

3. Illustrationer fungerar när du vill visa på sådant som kan vara svårt att fånga med ett fotografi. De gör mer abstrakta resonemang, idéer och opinioner tydliga. En del menar att de är effektiva när du vill "styra" läsarens tankar. De är även ett alternativ när du inte hittar bilder eller inte får fotografera, som vid rättegångar. Andra vanliga illustrationer är porträtt, karikatyrer och skämtteckningar.

Webbtidningen Salon har varit med länge och har många vassa illustratörer.
www.salon.com

Barncancerfonden använder på sin webbplats illustrationer i ett pedagogiskt beskriva personalens olika roller på sjukhus.
www.barncancerfonden.se

4. Collage påminner till en del om illustrationer. De används ofta för att visa mer abstrakta begrepp, som till exempel politiska idéer och tendenser. Det är ett hantverk att få till kommunikativa collage. Det räcker inte alltid med ett bildbehandlingsprogram och god vilja.

Webbtidningen Soda, vars stil hämtar näring ur form för pappersmagasin, innehåller fina collage.
www.sodamagazine.com

5. Bildspelet har fått en renässans på webben. Det fungerar i många sammanhang, till exempel i utbildningssyfte. Här kan du välja att göra mer styrda bildspel eller bildspel där användaren själv styr över innehållet. Dagens Nyheters webbupplaga lyfter fram sina bildreportage via bildspel.
www.dn.se

På Anamma.nu kan du se några av Jens Assurs bilder från flyktingförläggningar i Sverige där han själv berättar om hur sina tankar bakom bilderna.
www.anamma.nu

6. Rörlig bild fungerar allt oftare på webben. Utvecklingen har kanske inte kommit så långt som många hoppats på, och den rörliga bilden på webben har fortfarande svårt att konkurrera med upplevelsen från film och tv. På Sveriges Televisions webbplats finns mycket för den som är intresserad av hur rörlig bild fungerar på webben.
www.svt.se

ICA har lagt ut sina populära reklamfilmer för allmän beskådan.
www.ica.se

7. Multimedia och interaktivitet. Den amerikanska nyhetsportalen MSNBC är väl värd ett besök för dess ambitiösa användning av interaktiv grafik, rörlig bild och multimedia.
www.msnbc.com

Lathund för bildredaktörer

  • Vad vill vi säga? Vad vill vi att mottagarna ska uppleva?
  • Är materialet bildmässigt? Kan en bild kan ge någonting extra?
  • I så fall: vad kan en bild tillföra? Ska den locka till läsning? Lyfta formen? Göra artikeln roligare? Skapa uppmärksamhet? Fördjupa och förtydliga? Utmana eller provocera?
  • Vilken typ av bild passar? Är det ett fotografi, rörlig bild, en illustration eller grafik Eller ska flera typer kombineras? Räcker det med en bild?
  • Vilka källor är tänkbara? Har vi letat i det egna arkivet? Ska vi anlita en fotograf, en illustratör eller besöka ett arkiv eller en bildbyrå?
  • Hur bråttom har vi? Hur ser produktionskedjan ut?
  • Vilken kvalitet är vi ute efter? Vilken innehållsmässig och vilken teknisk kvalitet ska bilden ha?
  • Vilken budget har vi?
  • Hur ska rättigheterna klareras?
  • Finns bilden? Är det rimligt att anta att denna typ av bild finns?

Mer om bildsökning och -policy
I nästa artikel benar vi ut vad som skiljer publicering på nätet från publicering på papper. Vi undersöker hur du kan leta bilder med webben som verktyg. Och så får du tips om hur du skapar en bildpolicy för din webbplats eller ditt intranät.

Tills dess är du välkommen att höra av dig med frågor, kommentarer eller tips.


Texten uppdaterad 2004-08-12
info@webbpennan.se
Copyright© 2000-2006

Startsida
Skriva för webben
- Textredigering
- Skriv journalistiskt
- Skapa trovärdighet
- Skriv för handling
- Skriv för att hittas
- Mobilt internet
- Checklista
- Interaktiva exempel
Sök