|
Textredigering på webben handlar om läsbarhet. Och läsbarhet
på webben handlar om det som brukar kallas "scannability". Dessutom
finns det gammal typografisk kunskap att ta till sig.
Se gärna vidare på t.ex. useit.com
om hur texter på webben läses. Det har gjorts flera undersökningar om
detta som pekar på samma sak - väldigt få av dina besökare läser det
du skriver på webben. Åtminstone inte allt.
Webben är ett medium där användaren styr och denne letar ofta efter
något speciellt. I sin jakt letar han efter något som tycks handla
om detta speciella och gör det genom att snabbt överblicka
("scanna") sidan. Den text som inte hjälper till, riskerar
att sorteras bort för nästa länk eller nästa sökträff.
Grunden för "scannability" är överskådlighet.
Hjälpmedel för redigering
Styckesindelning
Listor (även interaktivt
exempel för listor)
Fet stil
Kursiv stil
Mellanrubriker
Indrag
Radlängd
Typsnitt
Kontrast
Använd inte...
Styckesindelning
"En tanke - ett stycke" är en bra regel för webbskribenten. Långa förklaringar
eller resonemang kan alltid delas upp i mindre delar, som bygger på
varandra men ändå är avslutade.
[Sidans början]
Listor
Uppräkningar i löpande text höjer inte läsbarheten. Utnyttja i stället
tillfället att skapa en iögonfallande detalj genom att göra en lista.
[Interaktivt exempel: Listor] [Sidans
början]
Fet stil
På papper kan allt för generös användning av fet stil ge ett oprofessionellt,
nästan vulgärt, intryck. På webben är toleransnivån
högre.
Fet stil är användbart både i rubriker och i löpande text
för att exempelvis poängtera nyckelord. Den överblickande besökaren
får något att stanna till vid.
[Sidans början]
Kursiv stil
Samma princip som för fet stil, men en viss försiktighet är befogad.
Kursiv stil är svårare att läsa än vanligt rak stil, den har inte samma
iögonfallade effekt som fet stil och den kan fungera dåligt vid utskrift.
I stället för att återge ett långt citat med kursiv stil kan du byta
typsnitt. Du kan också konstant ge nyckelord ett annorlunda utseende
med hjälp av ett annat typsnitt. Denna textens Verdana kan t.ex. få
samverka med Courier.
[Sidans början]
Mellanrubriker
Mellanrubriker understryker textens struktur och är dessutom ett
lämpligt ställe att sätta ankar-länkar på,
d.v.s. länkar inom en sida.
[Sidans början]
Indrag
Ett tredje sätt att markera citat m.m. är indrag (text indent).
Det flyttar ett stycke in från vänstermarginalen och ger
en tydlig grafisk signal om att detta stycke skiljer sig från
kringliggande text.
[Sidans början]
Radlängd
Texten i din tidning är inte spaltindelad för att det är snyggt, utan
för att det finns en gräns för hur långa rader ögat kan följa. Ett normalt
mått är 60-80 tecken. På webben är spalter inte att rekommendera, men
radlängderna ska därför inte flyta upp till flera hundra tecken. Exakt
hur lång en rad ska vara beror bl.a. på fonternas storlek och
radavstånd.
[Sidans början]
Typsnitt
På skärm är s.k. sans-serifer mer lättlästa än serifer. Vanliga sans-serifer
är Arial, Geneva, Verdana. Den vanligaste serifen är Times New Roman/Times.
[Sidans början]
Kontrast
En datorskärm är inte särskilt skarp. En vanlig laserutskrift har
tre gånger så hög upplösning. Du bör alltså sträva efter så hög kontrast
som möjligt för läsbarheten och det finns egentligen ingen anledning
att avvika från standarden med svart text på vit bakgrund.
[Sidans början]
Använd inte…
- Understruken text om det inte är en länk.
- Olika färger på texten - text som bryter mot färgen på din brödtext
(oftast svart) tolkas naturligt som länkad text.
[Sidans början]
|
